Jag brukar vara ovillig att skylla min egen slöhet på yttre omständigheter. Men efter ett tags experiemnterande kan jag konstatera att tjänsten weebly.com är kanske bra om man ska slänga upp en snabb hemsida för ett särskilt syfte, men att driva ett längre projekt känns hopplöst.
Det är buggigt och aptrögt och saknar massa önskvärda funktioner.
Vi ses vidare på sadhusblog.blogspot.com
Under påsken var det äver Gaura Purnima, vilket är nyår för Gaudiya Vaishnavas. Det firas i och med att den supermystiska uppenbarelsen av Krishna, Sri Chaitanya Mahaprabhu, föddes då för 522 år sedan i Bengalen i Indien.
Han lärde hur enkelt det var att försöka bli mer kärleksfull genom att sjunga Guds namn, speciellt då Hare, Krishna och Rama.
I den välbekanta ordningen som går såhär:
Hare Krishna Hare Krishna
Krishna Krishna Hare Hare
Hare Rama Hare Rama
Rama Rama Hare Hare
Ett mantra som alla som inte bott instängd i en skokartong hela livet borde ha hört någon gång i livet. Om inte annat när George Harrison sjunger det i den jättefina "My Sweet Lord".
Innebörden är ungefär något så här:
Å min Herre, å Guds energi. Snälla låt mig få bli ett instrument för din kärlek.
Iallafall så firade vi med en lyxig fest med många fina vegetarsika rätter.
Sen har vårodlingen fått ordentlig fart, vi har sått tonvis med blommor och grönsaker, som tomater, gurka, sallad, basilika, spenat osv.
Jag ville ta lite bilder men en mobilkamera gör inte de små spirande liven rätt.
Sen har jag börjat öva på att spela lite fina Bhajans på Majas keyboard som hon så snällt flyttat till tempelrummet. Det går faktiskt förvånansvärt bra. Kul kul.
Kött och livsmedel är inte samma sak.
Okej, jag griper efter halmstrån här, men jag kan även skriva om en jättefin bloggkommentar jag fick häromdagen ifrån Banglawannabe:
"Intressant att läsa dina tankar. Trots skillnad i religion finns mycket som stämmer överens med tankegångar inom islam. Är själv svensk konvertit och bloggar på metrobloggen under "jihadforlife".
Läste din andra blogg, där du beskrev Tulasi Devi, vilket jag förstår är en gudinna inom hinduismen. Du är, vad jag förstår, hare krishna. Tror man inte som hare krishna på endast en gud=krishna? Eller har jag fel? Och som följdfråga till det; tror ni på alla inkarnationer av krishna såsom Vishnu? Är Murugan är inkarnation av Krishna?
Kom över din blogg genom att söka på mangokärna....I alla fall ville jag säga att jag håller med dig om alla dessa materiella krav som ständigt ökar i samhället. Det ger inte lycka, bara ett kort rus för tillfället."
Jodå, det stämmer bra att man i Hare Krishna tror på en enda allsmäktig och allvetande Gud. Krishna, Vishnu och alla hans inkarnationer är en och samma, och även då Jahve, Allah osv. Jag vet faktiskt inte alls så mycket om Murugan, jag har hört namnet innan. Hinduismen är stor och innefattar väldigt, väldigt många olika filosofier. Men relationen mellan Krishna och Murugan är inget jag är kunnig nog att uttala mig om.
Vad jag däremot vet lite om är vad jag inte vet, och jag vet väldigt lite om Islam. Pinsamt lite faktiskt med tanke på hur många muslimer vi har i Sverige idag.
Men för att fokusera på likheterna hittade jag följande fina visdomar på Banglawannabe's blogg:
Här är några visdomsord av Profeten Muhammad(saaws):
Meditation över Gud är mitt kapital
Resonemang och förnuft är min religions pelare
Kärlek är grunden i min existens
Entusiasm är mitt livs fordon
Reflektion över Gud är min kompanjon
Tro är källan till min styrka
Sorg är min vän
Kunskap är mitt vapen
Tålamod är min dräkt och dygd
Underkastelse under den Gudomliga viljan är min stolthet
Sanning är min frälsning
Dyrkan är min vana
Och bönen är mina ögons ljus där mitt sinne finner frid
Fundera lite över varje mening.
Wa-salaam
Nu har det varit mycket kalas och fireri. Idag fyller Ida år:
Det här är Ida.
Ej att förväxla med Maja:
Som fyllde år för en vecka sedan. Den övre damen blev dock betydligt mycket äldre än den undre.
Så vi hade barnkalas i fredags, barndisco. Barn förväntar sig korv med bröd och tårta när de går på kalas. Nu är grejen att jag för krig emot idén att stoppa i barn hormonstinna, pennicillinproppade slaktbiprodukter nedmalda och instoppade i tarmar. Så nu gällde det att vara kreativ.
Pizza är gott och omtyckt, problemet är att det faktiskt är så illa att en del barn gnisslar om det är oliver, spenat eller andra trevliga vegetariska tillbehör på en pizza. Och en pizza med bara tomatsås och ost? Då kan man lika gärna bjuda på ostmackor, och det är kanske inte så spännande och definitivt inte i "min skola".
Som tur är har jag en väldigt kreativ fru och snabbt föddes idén om Pizzabullar. Dvs bullar. Fast pizza. Man rullar ihop pizzan och skär den i bullbitar som man bakar i ugnen. Fantastiskt. Sen tårtan också, jag insåg snart att om vi inte skulle ha kalas med slaktbiprodukter, hönsmens (tårtbottnar med ägg) och sötade grisklövar (gelatingodis) skulle vi få fixa allt det där själva. Men det löste sig bra ändå i slutändan. Vi fick gott om hjälp ifrån mina svärföräldrar och i ärlighetens namn var det kul att storkoka lite och servera barnen prasadam. Singstar var veckans lösenord när man hade 12 sockerhypade 6-7 åringar.
Men utmaningarna var inte slut där, oh nej. Idag fyllde Ida år och idag är det Ekadasi. Dvs. dagen då man fastar ifrån spannmål och baljväxter om man har en önskan att en dag, ett liv kanske kunna bli en vaishnava. Men vad är en födelsedag utan tårta? och går det göra en tårta utan vetemjöl.
Det, mina vänner, gick alldeles utmärkt. Tack vare Dandaniti Devi Dasis recept på ekadasi-muffins och lite freestyling vispade jag ihop en otroligt smarrig ekadasi-tårta igårkväll. Det kommer lite bilder på den senare kanske.
Har den äran Ida!
Barnläkaren Leif Elinder skriver i debattsidorna i aftonbladet om antidepressiva läkemedel och ett till synes märkligt samband mellan dessa och brutala mord och våldsbrott.
Många utav de märkliga och tragiska skolskjutningarna har utförts av ungdomar som har fått starka receptbelagda antideppressiva eller andra psykoaktiva läkemedel emot bland annat ADHD och andra så kallade "bokstavssjukdomar".
Leif skriver vidare att:
"EMEA – den europeiska läkemedelsmyndigheten – varnade i april 2005 för förskrivning av antidepressiva mediciner (så kallade SSRI-preparat) till barn och ungdomar med depression. Myndigheten slår fast att självmordsförsök, självmordstankar och aggressivt beteende är betydligt vanligare hos barn och unga som intar SSRI-preparat."
(SSRI=Selektiva serotininåterupptagshämmare, samlingsnamn på antideppresiva läkemedel som är mer kända under namn som Prozac, Zoloft, Cipramil osv.)
Jag vet inte om jag kan eller behöver tillägga så mycket. Jag har, på nära håll, fått uppleva effekterna av dessa preparat och det är inga små personlighetsförändringar som sker.
Det är ett smidigt sätt att lösa det enorma problem som ensamhet, depressioner och ångest för med sig i en sekulariserad värld där alla gör bäst i att slåss för sin egen lycka ensamma.
Att ge antidepressiva till barn och ungdomar är inte att sopa problemen under mattan. Det är att gömma en bomb i en låda dynamiter.
Så vad ska man göra?
Givetvis kan man inte plåstra om en tomhet i själen med några mediciner, terapier eller goda råd som inte ger oss en dimension bortom den materiella.
Lär vi oss tänka som vi uppfostras av skola, media och lika olyckliga föräldrar kan vi aldrig bli lyckliga. Några få kommer kunna bli stormrika popstjärnor, skådespelare, stormrika mjukvaruutvecklare, speltestare, journalister, aktiehandlare. Men de flesta av oss kommer stanna kvar på botten, där vi fick lära oss att man var misslyckad och alla försök att konsumera och alkoholisera bort allt är bara en illusion skapad så att vi kan fortsätta ge våra surt ihoptjänade tillgångar till de som "lyckades"
Men man behöver inte vara något geni för att inse att de som "lyckas" inte heller är lyckliga.
Som avslutning ett citat ifrån "Depression" en liten text om sjukdomen belyst av vedisk kunskap.
"Självkänsla - medicin mot depression Den självkänsla som kommer från den materiella stoltheten skapar andra problem, för materiell stolthet kommer före fall. Den självkänsla som man får i denna värld genom materiella framgångar, som till exempel fina hus, dyra bilar och andra yttre framgångar, är inte något annat än en tillfällig illusorisk situation som man kommer att förlora och som inte visar någon sann kvalifikation. De som vill värdera en person utifrån de resurser som denne har, ignorerar fullständigt mystiken och skönheten i vårt liv. För sanningen är den, att personer som gör sig illusioner om sina materiella ägodelar, blir kontinuerligt deprimerade, och i sina depressioner tar de till den "lindring", som kallas berusningsmedel, som detta stolthetens samhälle erbjuder."
Det har varit fullt pådrag med Majas födelsedagskalas i ett par dagar nu med bullbak och planering.
I väntan på seriösare uppdatering kommer här en liten skum grej jag snubblade på inne på Toys 'r' Us i veckan.
Ismumieleksak.
Notera när ni läser beskrivningen att den också levererades med en liten plastkanyl och en bensåg(!)
Den som tvivlar på att våra tankar påverkas av all reklam vi dagligen bombaderas av, borde kolla på de här killarna ifrån en brittisk reklambyrå som bara blir utsatta för några diskreta smygplaceringar på vägen till en "kund".
Om man någonsin skulle få idén att man kommit någonstans i andligt liv, att man är förmer än någon annan, så är det här en bra lista att titta på.
Så här kan det se ut.
1. Kripalu - Barmhärtig
Saknas, helt. Att se fattiga människor lida blir bara någon smaklös bekräftelse på hur bra man har det själv
2. Akrita-rodha - att inte vara grälsjuk
Nog ett av mina största tillkortakommanden, någon behöver bara andas en meningsskiljaktighet så sträcker jag handen efter pistolen.
3. Satyasarah - sannfärdig
Ingen kommentar, det gagnar mig mer om folk tror att jag är det ;)
4. Sama - att vara lika mot alla
Det är jag nog, så länge det inte är gamla tanter. Eller tonåringar. Eller högljudda ateister. Eller någon annan jag kommit på att jag inte tycker om för tillfället.
5. Mirdosa - ofelbar
Det vore trevligt, om bara någon annan höll med och med längtan efter ofelbarhet begår man det största av fel.
6. Vadanya - storsint
Småsint är min melodi yeah!
Och så vidare i tjugo punkter till som jag inte är.
Poängen är förstås inte att man ska ge upp, kasta in handduken och börja satsa sin tid och pengar på hemmabiosystem och utekvällar på stan. Utan som en påminnelse om att resan emot målet är ljusår lång och omöjlig att göra ensam.
Den som iallafall ärligt försöker och misslyckas har redan välsignats med den största lyckan. Lyckan att längta efter längtan efter Gud.
RSS Feed